VI STARTADE DJURENSPARTI - den första bloggen

Här började DP som en blogg hösten 2013, sedan som namninsamling på nätet & Facebook, därefter som ett parti. Utgångspunkten var att regeringen om och om gjorde det lättare att licensjaga våra rödlistade vargar. I sex månader ledde jag arbetet för att skapa en styrelse och en registrerad partibeteckning. Det krävdes 2000 underskrifter, som vi lyckades få och verifiera hos Publicus Notarius. Djurens parti kandiderade i alla val under supervalåret 2014.

onsdag 21 maj 2014

Så här blev texten innan idag

Här är printscreen på den första blogginläggen som jag gjorde. Texten blir en massa, och allt flyter ihop. Ska försöka lätta ut det så att det blir styckeindelningar och länkar som man kan klicka på igen. Men vi har ingen brådis, eller hur? Annars kan jag berätta att såg igen idag två trafikdödade större djur, en katt och en grävling, och lyckades bromsa för ett rådjur som hoppade framför bilen nära Rögle. Så håll hastigheten för djurens skull!

Djurperspektiv

Djurens parti vill föra in djurperspektivet in i politiken främst i Sverige och på EU-nivån. Förebilden finns bl a i Holland där "Parti voor de Dieren" har funnits i många år.

Djurens parti ser sig som ett ombud för djuren som själva kan inte representera sig i politiska sammanhang där förutsättningar för deras liv och livskvalitet beslutas. Det innebär att man dels för in djurperspektivet i nya lagar och förordningar, samt i den ekonomiska politiken samtidigt som man ska försäkra sig att de befintliga djurrättsbestämmelserna följs och att överträdelserna beivras.

Djurens parti har en grundvärdering som innebär att djuren har ett eget existensberättigande i vår värld utan att behöva skapa nytta till människan. De ska också ha rätten att leva i sin naturliga miljö så naturligt som möjligt. Detta innebär även en social miljö, d v s flock för flockdjur, osv.

Vi tror också på att djuren och människan kan leva i samklang i den föränderliga världen, om människan tar hänsyn till djurens existens och behov när hon planerar sin egen existens, ekonomi och samhälle. Olika redovisningssystem bör i framtiden även ta hänsyn till djuren på planeten och artens överlevnad och inte bara ekonomiska värden.

Djurens parti har samlat några principer som ska ge vägledning när politiken ska utformas och vid beslutsfattandet. Vi kommer att kontinuerligt diskutera dessa frågor men se gärna dessa punkter som en slags början på en förändring som vi jobbar för.

1) Djuren är kännande och tänkande varelser.

2) Djuren och djurprodukter ska inte vara gratis råvara för vår ekonomi utan en värdefull del av näringskedjor och natur. Inte heller ska djur ses som en investering som man kasserar om den inte slår in rätt.

3) Djuren ska få leva så naturligt som möjligt. Även djur som domesticeras är fortfarande djur med sina behov och särskilda beteenden som måste beaktas.

4) Olika djurarter får inte ställas emot varandra utan alla arter är värdefulla.

5) Utrotning av djur måste bekämpas

6) Hobbydödande av djur måste bekämpas

7) Grymhet mot djur måste bekämpas

8) Djurens levnadsmiljö ska beaktas i stadsplanering, trafikplanering, jordbruksodlingar osv.

9) Man ska alltid sträva efter att kompensera djuren den skada och lidande man orsakar både individerna och arten

10) Människan och djuren behöver varandra för att må bra och ska inte ställas mot varandra. Vi ska ha ett samhällssystem som respekterar och skyddar djuren och ställer människorna, som med flit försöker förstöra den här balansen för sin egen vinnings eller egoismens skull, till svars.

Djurens parti - Manifest

Manifestet ger en översikt över vår vision gällande djur, natur, miljön, och hur vi behandlar vår levande omgivning. Denna vision anger grunden för våra ståndpunkter inom Djurens Parti.

Livet på Jorden manifesteras i många olika former. Bara antalet olika djurarter på planeten överstiger en miljon. Varje organism strävar efter att bevara sin existens på ett optimalt sätt, även om det ibland sker på andra livsformers bekostnad, och olika arter har utvecklat skilda strategier för sin överlevnad. Avgörande samarbeten i olika varianter har utvecklats, men också konkurrens med varandra om resurser, och många arter lever i ett jägar-byte-förhållande till varandra.

Tillsammans är alla livsformer en del av ett globalt ekosystem som befinner sig i en naturlig dynamisk balans. Detta betyder att livet på Jorden inte alltid är ett fridfullt paradis, utan ofta en kamp där involverade parter orsakar varandra stort lidande och död.

Människans utveckling på Jorden
Arten Homo Sapiens, människan, är en del av Jordens ekosystem, men - som en följd av vår mentala utveckling och den kultur som härrör från den - är människan kapabel att se efter sina intressen på bekostnad av andra arter mer intensivt och i större skala än någon annan levande varelse.
Samma mentala utveckling och förmåga ger också människan friheten och möjligheten att inte orsaka onödigt lidande och skada för andra organismer, så väl som på medlemmar av den egna arten, nu och i framtiden. En sådan respekt för den fysiska och mentala integriteten för allt liv på Jorden bereder basen för ett mer fredligt sätt för människan att interagera med varandra, med djur och med naturen generellt.

Respekt för liv
Denna respekt för liv är fortfarande otillräckligt utvecklad hos människan. Det har lett till, och fortsätter än idag att leda till, en grovhet, likgiltighet och stor vårdslöshet i människans beteende. Genom den industriella revolutionen ökade människans möjlighet att exploatera och distansera sig från sin omgivning. Som följd försvinner nu naturområden med rasande
fart, djurarter håller på att utrotas och det globala ekosystemet har blivit hårt överbelastat, uppstyckat och satt i obalans, och den fortsatta existensen av stora grupper av populationer är därigenom hotad.
Det är moraliskt oacceptabelt att människan exploaterar och utnyttjar naturen så intensivt att levnadsvillkoren på Jorden dramatiskt förändras, och att biotoper viktiga för både människan och andra livsformer förfaller, förminskas och till och med försvinner helt och hållet. Framtida generationer kommer att konfronteras kraftigare av konsekvenserna av detta handlande än den nuvarande. Det är därför av yttersta vikt för människan att införa markanta ekologiska restriktioner på sig själv. Dessa restriktioner skulle inrikta sig på att minska användandet av yta, råmaterial, energi, växter och djur.

Hållbart brukande av naturen
Sådana restriktionsmål har utarbetats i detalj i deklarationen Earth Charter. Deklarationen har sitt ursprung i ett initiativ från FN år 1987 (United Nations World Commission on Environment and Development, www.earthcharter.org) och används som en utgångspunkt av olika miljö- och naturskyddsorganisationer. I denna deklaration beskrivs bevarandet av Jordens 'livskraft, mångfald och skönhet' som ett 'heligt uppdrag' för mänskligheten. Artikel 15 formulerar respekt och medlidande i interaktion med djur som ett enskilt mål att uppnå. Grymhet mot djur hållna i fångenskap av människan ska förhindras och jakt- och fiskemetoder som 'vållar extremt, utdraget eller onödigt lidande' ska förbjudas. Denna deklaration är starkt fokuserad på ett hållbart brukande av naturen.
Deklarationen påpekar att andra livsformer än människan ska respekteras för sitt eget inre värde, och att det ska finnas medkänsla i all interaktion med djur. Dock fastställer Earth Charter inte några specifika restriktioner vad det gäller utnyttjandet av djur. Det gör man dock i Den allmänna förklaringen om djurens rättigheter (Universal Declaration for the Rights of Animals) från 1977, av The International League of Animal Rights. Här hävdas inte bara att alla djur ska behandlas med respekt, utan man klassificerar i artikel 11 onödigt dödande av djur, och alla handlingar som leder till detta, som ett 'brott mot livet'. Jakt och fiske som sport eller hobby är därför uttryckligen inte godtagbart, och vid djurförsök är kravet att detta måste tjäna ett absolut nödvändigt syfte, och samtidigt åtföljas av forskning kring och användning av alternativ.

Djur är inte objekt
Det är hög tid att införa omfattande restriktioner mot utnyttjande av djur. Alldeles för ofta är djur fortfarande sedda som objekt, alltid underordnade mänskliga intressen, och som får lov att utnyttjas för alla dessa intressen. Även när exploatering av djur och dess biotoper sker på ett s.k. hållbart sätt, så har det oundvikligen negativa konsekvenser för djuren, och slutar nästan alltid med deras död.
Forskning har klargjort att djur känner smärta och många arter har ett komplext och djupt känsloliv, liknande människans. Ju mer vi utökar och fördjupar vår kunskap om djuren, desto mer försvinner gränserna och skillnaderna mellan oss och dem.
Alla former av interaktion med eller utnyttjande av djur ska därför kontinuerligt vara föremål för en noggrann avvägning mellan det mänskliga intresset och konsekvenserna för djuren. Det moraliska rättfärdigandet för att kompromissa med djurens välmående avtar allt eftersom nödvändigheten bakom det mänskliga intresset blir mindre och konsekvenserna för djuren blir större. Med detta synsätt kan utnyttjandet av djur för icke-väsentliga mänskliga intressen reduceras eller uteslutas helt.

Modernisering av affärsidéer, traditioner och tro pågår kontinuerligt
Uppenbarligen ska detta synsätt tillämpas på exempelvis produktion av päls och kött, cirkus, jakt, tjurfäktning, trav, sportfiske och alla andra former av djur-ovänlig industri och underhållning som involverar djur. Religiösa och kulturella traditioner som kompromissar med djurens bästa bör också moderniseras i detta avseende. Traditioner är inte oföränderliga fenomen, utan kan och bör anpassas i relation till nya attityder och moraliska normer i tiden, så som alltid har skett historiskt när människans utveckling går framåt.
Det bör också alltid finnas en etisk bedömning av de olika intressena mellan människa och djur, med avseende på utnyttjandet av försöksdjur och djur uppfödda för matkonsumtion. Vederbörlig uppmärksamhet bör också ägnas åt alternativen till djurförsök och djuruppfödning i detta avseende. Utveckling och tillämpning av dessa alternativ kan och bör därför betraktas som en etisk nödvändighet för mänskligheten.

Människors och djurs rättigheter går hand i hand
Till sist, en aktsam, kärleksfull interaktion med natur och djur betyder också att människor bör visa respekt för djurs fysiska och mentala integritet i sin vidaste bemärkelse. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (The Universal Declaration for Human Rights) från 1948, erbjuder den mest lämpliga utgångspunkten för detta. Denna förklaring fastställer villkoren under vilka människan kan leva och utvecklas i frihet och utan att undertryckas. Människan måste dock fästa vikt vid de varelser vi delar denna planet med.
Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna tillsammans med Den allmänna förklaringen om djurs rättigheter och Earth Charter, erbjuder en praktisk utgångspunkt för hur människor bör interagera med sina medmänniskor, djur och natur. Denna utgångspunkt avgör Djurens partis politiska hållning med avseende på aktuella frågor.

Djurens parti, Sverige, 2014-02-04.
Översatt, tolkat och omarbetat från det holländska Djurens partis manifest av John Fritzell, Johanna Parikka Altenstedt och Helena Augustsson.

Djurens parti tar djurens parti - grundvärderingarna

Grundfilosofin

Djurens parti vill föra in djurperspektivet in i politiken främst i Sverige men vid behov också internationellt och på EU-nivån. Förebilden finns bl a i Holland där "Parti voor de Dieren" har funnits i många år.

Djurens parti har en grundvärdering som innebär att djuren har ett eget existensberättigande i vår värld utan att behöva skapa nytta till människan. De ska också ha rätten att leva i sin naturliga miljö så naturligt som möjligt. Detta innebär även en social miljö, d v s flock för flockdjur, osv.

Vi tror också på att djuren och människan kan leva i samklang i den föränderliga världen, om människan tar hänsyn till djurens existens och behov när hon planerar sin egen existens, ekonomi och samhälle.

Djurens parti har samlat tio principer som ska ge vägledning när politiken ska utformas och vid beslutsfattandet. Dessa ska ses som grunden för fortsatt arbete för djurens rätt och väl i vårt samhälle.

1) Djuren är kännande och tänkande varelser.

2) Djuren och djurprodukter ska inte vara gratis råvara för vår ekonomi utan en värdefull del av näringskedjor och natur. Inte heller ska djur ses som en investering som man kasserar om den inte slår in rätt.

3) Djuren ska få leva så naturligt som möjligt. Även djur som domesticeras är fortfarande djur med sina behov och särskilda beteenden som måste beaktas.

4) Olika djurarter får inte ställas emot varandra utan alla arter är värdefulla.

5) Utrotning av djur måste bekämpas

6) Hobbydödande av djur måste bekämpas

7) Grymhet mot djur måste bekämpas

8) Djurens levnadsmiljö ska beaktas i stadsplanering, trafikplanering, jordbruksodlingar osv.

9) Man ska alltid sträva efter att kompensera djuren den skada och lidande man orsakar både individerna och arten

10) Människan och djuren behöver varandra för att må bra och ska inte ställas mot varandra. Vi ska ha ett samhällssystem som respekterar och skyddar djuren och ställer människorna, som med flit försöker förstöra den här balansen för sin egen vinnings eller egoismens skull, till svars.